Om skinn och läder

OM SKINN OCH LÄDER

  Läder eller skinn som vi ofta säger är ett naturmaterial som ofta blir vackrare med åren om man sköter det rätt (se skötselråd för skinnväskor). Enkelt utryckt så kan man säga att det är skinn när det kommer från mindre djur/hudar och läder när det kommer från de större och tyngre djuren.   Skinn finns i många olika kvalitéer. Det som påverkar kvalitén på lädret är t.ex. vilket djur huden kommer ifrån, djurskötsel, klimat, årstid vid slakt och kanske framförallt yrkesskickligheten hos garvaren och vilken metod huden är garvad med.   När man garvar en djurhud så gör man det för att behålla hudens naturliga styrka, töjbarhet, smidighet och förmåga att andas. Människan har garvat skinn sedan urminnes tider. Idag använder man sig ofta av vegetabiliska garvsyror när man garvar läder, ungefär på samma vis som man har gjort i årtusenden. Vill man ha ett mjukare läder så använder man ofta kromgarvning, som med ny teknik har blivit mer miljövänlig. I handskar använder man sig nästan uteslutande av skinn som har blivit kromgarvade.   När man har garvat skinnet, så är skinnet inte speciellt vackert. Det garvade skinnet måste färgas in och det är ett svårt hantverk som kan göras på flera olika vis. Vegetabiliskt garvade hudar är ofta handfärgade eller rättare sagt handfinicherade. Anilinfärgning eller s.k. semianilinfärgning är de vanligaste metoderna vid infärgning. Det finaste och de mest ”felfria” hudarna anilinfärgas endast, då syns alla rivmärken, insektbett mm. Vid semianilingfärgning så anilinfärgar man först lädret och sen lägger man på ytterligare ett tunt lager färg för att på så vis dölja en del hudmärken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *